Tuppdatering

Oj oj oj, vad jag jobbar just för tillfälet. TIden bara rullar iväg.
Bloggandet som började så bra har kommit av sig lite. Som vanligt...
Men ge inte upp hoppet. Ha bara lite tålamod.

Men som rubriken så fyndigt antyder ska jag återigen skriva lite om hönsen.
Jag skrev ju så glatt hur Jonatan lyckats plocka ut enbart hönskycklingar när vi skaffade de nya hönsen...
Nu har unghönsens utveckling bara exploderat och plöttsligt har vi två tuppar för mycket i hönshuset.
Inte kul.
Våra stackars höns är så stressade och ansatta av de tre pilska tupparna att de nästan helt har slutat värpa. Eller rättare sagt, de komemr aldrig igång att värpa.

Jonatan fick här om dagen bevittna hur samma höna blev utsatt för våldförsök tre gånger på raken av våra tre tuppar.

Så, om det är någon som skulle vilja ha ett par ungtuppar så finns det att hämta hos oss.
Gratis!

Hönsen

Som ni som följde vår blogg förra året vet så fick våra hedemora höns sex stycken fina kycklingar. Av dessa sex blev det till vår stora tillfredställelse endast en tupp.
Men en tupp kan vara nog så knepig att bli av med så vi bestämde oss för att sälja en liten flock på två hönor och så tuppen.
Inga problem att bli av med dom inte. De kom till ett fint hem i Kolmården.

I somras hade vi tänkt oss en ny kycklingkull men både vi själva och hönsen strulade till det så det blev inga.
Då bestämde vi oss för att utöka hönsflocken med ett gäng kycklingar av annan ras.

Våra hedemora är verkligen fina hönor men de värper inte så jättebra. Framför allt så är problemet att när de väl sätter igång att värpa som bäst tycker dom att det är dags att ruva. Då blir det inga ägg och sen när vi har fått dom att sluta ruva börjar de rugga. Då blir det heller inga ägg.

Så, vi begav oss till mina föräldrars grannar som har värphöns som hobby.
Där köpte vi oss fem kycklingar som förhoppningsvis är på väg att bli värpglada hönor.
De är ganska stora nu och borde börja lägga ägg när som helst.

Hedemoran är fortfarande gärna ute och spatserar och sprätter omkring i trädgården om dagarna.
Unghönsen däremot tycker mest om att kura ihop sig på pinnarna i lugn och ro, ifred från de äldre härskarhönsen.

Det är jag som har agerat fotograf så hav överseende med suddet...

Jonatan lyckades föresten välja ut enbart hönskycklingar.
Bra jobbat älskling!

Lite utomhus

Jaha, jag skulle verkligen vilja bjuda på lite fina trädgårdsbilder men nu är det bara novemberrisigt där ute.
Alla färgsprakande löv har fallit och rabbater och grönsaksland vilar för vintern.

Jag tror dessutom inte att Jonatan dokumenterade särskilt mycket i somras så någon sommarnostalgi har jag inte heller att erbjuda direkt.
I alla fall inte för stunden. Kanske om jag kan smöra lite för min make att han letar fram något till ett annat inlägg.

Men vi har inte hunnit med så jättemycket på trädgårdsfronten ändå.
Vi har utökat grönsakslandet ganska mycket och komemr göra det ännu större nästa år.
Det blev en härlig skörd med potatis, lök, morötter, squash, sallad, spritärt m.m.

Våra bärbuskar gav något mer i år än förra året men vi fick ändå inte så mycket mer av det eftersom hönsen åt upp hälften.

Fast björnbär blev det massor! Marmelad och kakor har de räckt till och vi har fortfarande lite kvar i frysen.

Fruktträden tar sig bra. Särskilt bigarån men även äppelträden. Vi fick tio äpplen på ett av de där magra ungträden.

Fruktlunden har för övrigt utökats med ett plommonträd.
Ett av de två fruktträden som fanns här när vi flyttade hit, päronträdet, har dött och utplånats.

Det andra trädet, plommonträdet, var nära att gå ett liknande öde till mötes fast då helt för vår hand, men när vi stod och tittade på det upptäckte Jonatan plöttsligt att där fanns några frukter. Fantastiskt! Vi var inte ens säkra på att det var ett plommonträd. Men några gula, ljuvligt goda plommon fanns där alltså. Så vi ger väl det trädet några år till så får vi se om det gör sig förtjänt av att fotsätta leva.

Ett kryddland, kiviplantor och ännu en björnbärsreva har också tillkommit.

Allt annat är mest på planeringsstadiet - hallonland, flytta ihop våra tre rabarberstånd till ett enda rabarberland, förvandla slänten bredvid huset till jordgubbsterasser, fler fruktträd, fler prydnadsbuskar, beskärning av träd och buskar m.m.

Med huset har det inte heller hänt så mycket på utsidan.
Men J har äntligen fått upp vindskivorna och målat ränndalarna svarta.
Så har vi ju också tvättstugan med den fina (men just nu väldigt hönsnedskitna) uteplatsen.
Den lyckades jag fotografera skapligt idag så en bild blir det i alla fall i det här inlägget.

Insidan ska ni få se en annan dag.

Idag har jag sent om sider röjt bort sommaren från altanen - plockat ner gardierr, tömt blomkrukor och samlat ihop alla ljusstakarna.

Nu är det snart vinter...

Hästarna

Nu ska jag ta och berätta hur det ser ut på hästfronten.Jag har haft lite bekymmer med att hitta en häst som passar som sällskapshäst till min nordis Ronja.
Men i juni hittade Ronja och jag vår lille prins.

Jag hade egentligen tänkt mig en lite äldre häst som inte skulle ha så mycket emot att gå och skrota i hagen. Istället blev det en pigg och glad fyraåring... Ändå känns det helt rätt.

Kicken är ett helt ljuvligt litet russ som kommer att bli en toppenponny till Molly om hon skulle vilja.
Han kan bära upp till 60 kg så det är inga problem för mig att rida honom.
Jag har även fått tag på en underbar medryttare så vi och hästarna får ofta komma ut tillsammans. Superduperkul! Lycka och glädje!

Det har ju varit en så galet varm höst så hästarna har fram till nu gått ute dygnet runt. Massor med gräs har de också i hagen och trots att betet blir allt magrare blir de här tjockisarnas omfång inte mindre...

Men nu har det smugit sig ner under nollan ett par nätter i rad och redan klockan åtta ikväll var det någon minusgrad. Så ikväll har jag för första gången tagit in dom i stallet.
Det är så mysigt och hästarna njuter verkligen av att få komma in.
Men jag vet ju... Om inte så lång tid kommer jag vara så lagom glad över mockning och släpande på vattenhinkar...

Vi är tillbaka!

Ja, nu är vi faktiskt tillbaka fast under ny rubrik.
Jag har länge varit så sugen på att dra igång den här bloggen igen och nu känner jag att det är dags.
Det har hänt en del sen sist och det kommer nog behövas några inlägg för att komma ikapp.
Men vi börjar lite smått med vad som har hänt i livet.

Det blev ju ett väldigt abrupt avbrott här för drygt ett år sen. Det som hände var att vi blev en till i familjen. 5 oktober föddes vår lilla Mollystolly^.
Här kommer en liten bildkavalkad:

Ja, vad har mer hänt. Jo, vi har blivit man och hustru.
Först gifte vi oss i avskiljdhet 155 m under jorden i Sala silvergruva. En borglig vigsel med ett par vittnen som vi inte kände. Bröllopsnatten firade vi (helt oromantiskt med bröstpump och mjölk överallt, värkande bröst och gråt) där djupt under jorden i gruvsviten.

Sen en månad senare blev det äktenskapsvälsignelse i kyrkan med släkt och vänne roch festligheter.

Bröllopsresan bar iväg med tåg till Italien där vi spenderade härliga dagar med mat, lite vandring, utflykter och mys.

Nu har Jonatan fullt upp där hemma med en glad och busig ettåring medan jag har det lugnt och skönt och härligt på mitt vikariat.
Vicket har jag till januari, sen får vi se...

Det är väl så det ser ut på det personliga planet.
Snart kommer här lite hus, trädgård och djuruppdateringar.
Håll utkik!

Ett rikt liv

Trots att jag numera är arbetslös och går på a-kassa känns livet rikt och härligt.

Förra lördagen vågade vi oss ut en sväng mellan regnskurarna för att Lovis-hunden skulle få springa av sig lite.
"Ta med en påse ifall vi hittar svamp" sa jag till jonatan.
Ifall vi hittar svamp!

Det blev mattorken full med taggsvamp. Tre påsar med taggisar och en påse kantareller i frysen. Tre timmars rensning...
Rikedom!

Och så har vi vår utökade hönsfamilj.
De små blir allt större och tuffare och så här såg de ut för ungefär en vecka sen.

På den här bilden är inte Svea med eftersom hon, när fotot togs, var i kycklingburen med sin lilla, fina kyckling.
Igår släppte vi ihop allihopa och idag hittade vi sladdisen död, ihjälhackad.
Usch, det var hemskt...
Men sex friska starka kycklingar har vi i alla fall kvar.

I lördags var det Norrköpings kulturnatt. Jag älskar verkligen den tillställningen men i år orkade jag inte delta särskilt mycket.
Först var vi och handlade de sista bäbissakerna, sen köpte vi lite nödvändigheter på Jula och sen begav vi oss in till stan för lite kultur.

Vi gick först till en liten fin "gammaldags marknad" på Tyska torget.
Där köpte vi väldoftande, hemgjorda tvålar och en tvålkopp.
Vi har verkligen saknat en tvålkopp på vårt handfat. Tvålarna har bara hlkat omkring och blivit till mos. Framför allt när vi haft såna fina.
Men nu är äntligen det problemet löst.
På marknaden köpte vi oss också en påse brända mandlar och sen gick vi till strömmen där vi satt och knaprade.

Efter det besökte vi den fantastiskt fina, nyöppnade inredningsbutik
Himmel på jord.
Oj oj, vilka grejer det fanns där! Ett presentkort från den butiken kommer stå högt på årets önskelista.

ja, och sen gick vi på min
Systers
barnföreställning och efter det blev det fika med familjen.
Det fanns massa mer grejer jag hade velat göra men jag var så trött så det var bara att åka hem.

Ni måste också få se vad snälla grannen kom med här om dagen.

De squashar hon har kommit med tidigare har varit stora men den här...
Här ska ätas och mumsas!

Som sagt livet känns riktigt rikt och härligt nu.
Och idag är det två veckor kvar till beräknad förlossning...

Vi tävlar!

Bokhunger
har just nu flera fina barnrelaterade utlottningar på gång.
Två av dessa vill vi delta i.

I den
här
står ett presentkort från
Plad
på spel.
har riktigt mysiga, ekologiska babyfiltar.
Det mest fantastiska med den butiken är de underbara, personliga babyfiltar som man kan (oh vad man kan det) ge i doppresent.
Man beställer då en filt med barnets namn, födelsedatum, tid, vikt osv.
Värsta bästa presenten!
Om vi vinner kommer vi inte köpa just en sån... Ifall ifall...

Och i den
här
kan man vinna "badcape och en necessär innehållande 3 produkter från Libro".
Perfekt!

Nu hoppas vi förstås på tur.